Norrland<3

(Onsdag 30/7: En svag gnista av hopp. Men nej, jag tror inte det. Jag tvivlar starkt på det. Samtidigt kan jag ju inte låta bli att hoppas. Är det ett sista hopp? En sista chans att återfå något förlorat? För om så inte blir fallet, är jag då redo att avsluta det? Att en gång för alla säga hejdå.)

* Folk som inte säger till sina hundar är bland det jobbigaste som finns. 

Annars då? Jo vi har jobbat med ved under dagarna, badat, sett PA göra egen pasta, spelat kort och haft det allmänt bra! Norrland levererade som vanligt<3 

















Morf har sprungit lös hela dagarna, njutit till fullo! Första kvällen var han stressad så fort han inte såg mig eller Sara, men tror det blev lite för mkt med ny miljö med massa folk och så en bilresa på 8 timmar innan dess. Efter det har det iaf funkat asbra, han tappade öronen lite ibland, men ja så kan det vara. Överlag så har han betett sig super! Och att bilåkande är jobbigt verkar han ha kmt över :D hoppar in lös i bilen när man säger till utan att tveka, och piper typ endast lite när man stannar och stänger av bilen. Men ja, det går framåt! :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0