Inte helt nykter
Varför blir jag alltid förvånad? Ska jag kanske sluta dricka och sluta festa? Varenda gång -ja VARENDA jävla gång- så är det iaf en person som inte pallar med mig. En person från det sällskap jag är i som på ett eller annat sätt blir irriterad eller arg. Inte helt främmande människor. Dem bryr jag mig inte om.
Sure, på ett sätt bryr jag mig inte om dem som inte pallar med mig. Eftersom jag fortsätter vara mig själv. För varför skulle jag ändra på mig själv för andras skull? Ngt som många inte vet är att jag oftast tänker på andra. Att jag har lätt att tänka på andra och se saker ur deras perspektiv. Men i onyktert tillstånd släpper jag det en del, och kanske tror folk då att jag är egoistisk? När jag egentligen alltid försöker tänka på andra. Inte en rolig känsla.
Ja jag tar åt mig. Som satan. Ja jag är en känslig person som trots mina hårda och tuffa ord lätt spricker inombords. Jag säger mig klara mig med att inte alla gillar mig. Att alla inte pallar med mig. Men samtidigt vill jag bli omtyckt. För den jag är. Är det för mkt begärt?
Kommentarer
Trackback
