Sandra

Jag insåg nyss hur osocial jag är. Hur jag verkar stänga mig för alla och hellre sitter hemma och glor på Glee. Visst Glee är roligt att titta på, men jag befinner mig återigen i den där dalen där allt annat hamnar i skymundan. Jag känner mig ensam, men har ingen energi till att ändra på det. Helgerna är bra. Jag gör saker varenda helg, och det är väl det som får mig att inte helt deppa sönder. Inte för att jag deppar.. nej jag typ.. stänger mig för alla, till och med för mig själv, vilket innebär att jag knappt har koll på hur detta får mig att må. Som om jag inte förstår varför jag känner mig ensam. Men är det så konstigt om man känner sig ensam när man så gott som varje vardag sitter vid datan och glor på serier?
Okej visst. Jag gör ju saker med folk ibland. Men faktum kvarstår att större delen av vardagskvällarna spenderas framför datan där jag glor på serier. Är det för att jag blir så besatt av serier att jag inte känner för ngt annat? Eller är det helt enkelt så att det är lättast att bara ta sig hem och vänta ut tiden tills man ska sova, leva igenom dagen och fortsätta på det viset tills det återigen är helg?..

Tankar rör sig som vanligt i mitt huvud, och well jag kände ett behov av att skriva av mig lite. Önskar bara att jag kunde hitta balansen, för det verkar som om jag kastar mig fram och tillbaka så att det antagligen är för mycket ensamhet, eller för lite ensamhet. Låter kanske stört, men jaa.