När folk inte fattar
Just nu hatar jag allt och alla. Det är inte direkt bästa tillfället att faktiskt fråga ngt då. Är det så konstigt om man låter irriterad och arg när man svarar på en fråga när det är precis så man känner? Fastän det inte är emot just det frågan gäller. Eller personen som frågar. Hur jävla svårt är det att fatta att om jag är asirriterad och asarg så är det precis så jag kmr att låta. Även om det inte är riktat emot den som ställde frågan.
Sen tkr alla att det är mitt fel? JA MEN FÖRLÅT DÅ ATT JAG SPENDERAT TIMMAR ÅT ATT HA ÅNGEST ÖVER ATT JAG INTE HITTAR PAPPRENA, SAMT ATT JAG ÄR MÄNNISKA OCH LÅTER ARG NÄR JAG HAR LETAT ÖVERALLT DÄR DEM SKULLE KUNNA LIGGA. Utan resultat. Visste inte att jag inte kunde visa känslor när jag svarar. Kanske skulle ha ignorerat frågan istället?
Och ja jag är arg. Asförbannad, asirriterad och har världens jävla huvudvärk. Dels på grund av allt jävla letande. Dels på grund utav att du fick mig att gråta. För allt är ju mitt fel. För att jag i min irritation och ilska över papprena råkar låta irriterad och arg när jag svarar på din fråga... Oerhört ologiskt..
Kommentarer
Trackback
