Sandra

Jag har ansvaret. Jag bestämmer vad jag vill göra mina sista dagar med henne. Jag tänker inte ha henne kopplad bara för att jag snart ska lämna ifrån henne. Det räcker med att jag inte tar med henne på saker -för att undvika att bli irriterad på henne. Så visst fan ska hon få springa lös och ha det som om det inte vore nedräkning tills vår tid tillsammans snart är slut. En gång att springa fram till en annan hund, och man kommenterar det på fb, och genast tror folk att det är bättre att ha henne kopplad. Nej det är det inte. Det handlar om EN gång. Jag känner min hund bäst. Jag vet att hon sprang fram till den andra hunden för att jag inte såg den andra hunden och inte var tillräckligt uppmärksam. Sen är det såklart att jag blir irriterad över det eftersom hon annars lyssnar så bra just när hon är lös. Men så är det ibland, hon såg den först och hann bli tillräckligt uppspelt för att "stänga av hörseln."

Vet att jag troligtvis överreagerar.. det är säkert bara ord sagda av välmening. Men i min värld upplevs det som om folk tror eller ser det som om jag inte kan min hund. Som om jag inte har rätt till att bestämma om hon ska vara lös eller inte, bara för att jag ska omplacera henne. Det är så jag upplever det.
Det är fortfarande min hund.