Sandra

Jag tror bestämt jag lever två liv just nu. Eller alltså.. ena halvan av hjärnan är ämnad till allt skit som jag bara vill gråta för. Sedan har vi den andra halvan som svävar på moln och som tkr livet är underbart. Är jag då svag om jag väljer att för tillfället skjuta upp all skit och låtsas som att hela livet ler mot en? Som om den halvan som svävar på moln är den enda som existerar? Är jag svag då eller är jag bara bekväm? Jag vet ju på ngt sätt att det inte blir bättre med tiden, nej man måste ta tag i all skit och lösa den. Fixa den bäst det går. Men jag orkar inte. Jag orkar verkligen inte ta tag i det. För det känns alltid som om man har ngt som tynger ner en.. och därför vill jag fortsätta leva i min egna lilla värld. Den värld där allt är bra. Dock måste jag börja ta tag i det andra också.. för vad händer om allt som nu får en att må bra försvinner? Vad fan gör jag då liksom?

Men ahh okej, vi släpper det. Återgår till min egna lilla värld just nu :) Orkar inte ta tag i den nu.. nej jag vill vara glad just nu :) Träffade Fredrik och vi spela wii :) Den skiten vann som fan över mig :O 7 jävla stjärnor! :O.. *känna mig dålig med 1 stjärna ja* 8) hahah. Men ahh, var mysigt :D Och vet ni vad!? på lördag är det utgång med brur, Nadja och Co :D Det kan inte bli annat än roligt! Yeah!

orkar inte leta bild så får bli denna istället :) Rooolig! ;D (tog bara en på måfå typ)